jag är en risig skog. jag drömmer om en orm som envist försöker sluka mig. i drömmen gömmer jag mig på bordet men ormen reser sig upp och visar sitt gigantiska gap. ormen är både stor och liten på samma gång. den är snabb som en vesla och otroligt obehaglig. slingrig och oviss. jag gillar inte den där ormen i drömmen. de andra människorna i drömmen gillar ormen. de använder den som sjal, de slänger elegant den elaka ormen över axeln. ormen får slingra omkring överallt, jag sitter darrande på bordet. jag försöker desperat fly ormen som är överallt.. let go and let the wind blow.