Jag har legat i feber, sovit och läst Kerstin Ekman om vartannat, alla gränser suddas ut, bok eller verklighet, vem är jag, jag är Annie. Min hud är så varm det känns som att jag brinner. Det skaver i min hals, jag hör ingenting, jag ser ingenting jag bara läser och sover och önskar att jag aldrig blivit född. Jag vet att feber är ett försvar, att kroppen ska bli försvagad så att all energi går till de små kropparna i blodet som ska slåss, men jag avskyr det. Jag känner mig som en mycket bräcklig varelse. Och jag går runt i ringar i trädgården - Hej mitt namn är Annie Raft.
Lilla mamma, undrar vad hon fött för döttrar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar